Send me away with the words of a love song

Jag skulle inte gråta om jag blev överkörd imorgon, eller om jag somnade ikväll och aldrig vaknade mer. Den där känslan när inget längre spelar någon roll.  Är så jävla trött på motgångar och det står mig upp i halsen. Jag.Orkar.Inte.Mer.!.!. Vill inte vara kvar! 

It's Not About angels yet..

Andas in och andas ut. Snälla luft räck till, ta inte slut. Hur gick
det så snett, Hur blev jag såhär? Så ofärgad och blek, kraftlös, slut,
liten och vek. Livslusten rinner genom fingrarna. Jag orkar
ingenting. Tala om när den kommer tillbaka, kanske blir det lättare
att hålla ut.

Sofia nu ska Du lyssna..

När de mörka molnen kommer i din väg. När dina demoner inte kan tämjas
längre. När sista droppen börjar tryta och du känner att ditt hjärta
inte kan ta det längre. När Du känner att din andra chans är borta och
när du knappt orkar mer..
När du är som mest trött på att vara stark och du inte vet var du ska
göra längre. Bara gå, bara gå framåt. Blunda och titta inte bakåt.
Orka lite till för jag tror det vänder då. Nattens alla sorger blåser
över, molnen skingras och ljuset tränger igenom. Blunda ända tills du
orkar titta framåt igen och när Du orkar ska du öppna ögonen och då
kommer du ha sprungit ifrån allt det där som jagat dig. Allt det där
som gjort ont. Du har klart för mycket för att ge upp nu. Det finns
ingen tid för änglar nu.

I'll never be sorry. Neither will I...

Håll om mig för jag fryser, vill känna doften av ditt hår. Vi har haft
våra dispyter men vad gör det om tusen år?

Vi e trasiga du å jag det kanske e som alla säger, men om du mena vad
du just sa vill jag va trasig med dig.

Våra kalla händer dom känner varann
varje sekund, varje minut varenda tår som blir till år.

Vi e trasiga du och jag det kanske e som alla säger men om du mena,
vad du just sa vill jag va trasig med dig.

Med brutet bröst försöker jag andas
när mörkret kommer är du den enda som e kvar. Med blodig röst försöker
jag sjunga när mörkret kommer är du den enda som e kvar..

There's no way to become fearless but you have to face your fears...

Det mesta av det vi människor oroar oss över slår inte in. Jag oroar
mig varje dag, flera gånger om dagen. Släpper jag en sak så dyker det
upp något nytt orosmoment. Det är nog inte så konstigt Att magen är
ett vrak och hela jag ser ut som en prickigkorv. STRESS, en inre
stress som ligger och gror. Jag har två fiender. Stressen och så jag.
Det finns ingen som gör mig så illa som jag. Jag låter andra behandla
mig precis som de vill men det värsta är nog hur jag behandlar mig
själv. Allt jag intalar mig att jag är men också inte är. Vet ni vad.
Jag tror att jag håller på att tappa det. Undra om det är såhär man
blir riktigt störd i huvudet. Alltså störd på riktigt. Ja ni vet sådär
sitta-i-ett-hörn-vaggandes-fram-och-tillbaka
-och-tro-att-man-är-en-fiskmås-störd. Det känns som det är nära nu.

Nu är det dags för sängen. Jag orkar inte tänka en enda tanke till. Nu
kopplar jag ner hjärnan för idag.

Vi pussas, kramas och stämplar ut..

And if you're homesick give me your hand and I'll hold it

Det som kommer om natten kan man inte rå på! Jag vet bara att jag inte
vill ha kväll längre och jag vill inte heller ha någon morgon. Jag
vill bara sova och inte vara här. Det känns inget när jag sover men
när jag är vaken känns det så mycket att jag vill spy. Alla känslor
åker runt inom mig och det gör mig illamående. Jag vet inte riktigt
vad som händer just nu, jag vet bara att det rullar utför och snabbt
går det. Jag har ont överallt. Kroppen strejkar, värker och det känns
som om jag går runt med en klump i halsen dygnet runt. Gråt inte, gråt
inte viskar jag till mig själv. Skärp Dig förhelvete Sofia. Du är
starkare än såhär!!

I wish, for once, we could stay gold..

I always thought that you'd be here.

But shit gets fucked up and people just disappear...

Why would I do this to myself again? Drag myself through the day while I see the end..

Idag är jag 10362 dagar gammal. 10392 dagar som är och har varit jag.
Dagar fyllda med liv, glädje, sorg, ilska och tårar. Jag är född i
fiskarna och mitt element är eld! Jag tror det stämmer väldigt bra in
på min personlighet. Men vem är jag?! Jo jag skulle säga att Jag är en
väldigt kreativ och skapande individ med känslorna utanpå. Liksom
känslig och Eldig på samma gång. Samtidigt som jag alltid är mig lik
är jag också precis allt annat. En konstig och motsägelsefull mening,
jag vet, men det jag menar är att man vet vad man får hos mig.. Här
kommer alla känslorna på en och samma gång samtidigt som man inte
riktigt vet hur de ska te sig men att det stormar ut känslor, nog vet
man det alltid!

Jag är modig men livrädd på samma gång ofta med hjärtat bultandes i
handen.. Men det är när man är sådär hiskeligt livrädd som man också
lär sig som allra mest.. Jag föddes i Fiskarnas tecken och Eldens
element.. Universum gav mig inte en chans att bli något annat än just
precis så där eldigt lynnig. En tjej men känslorna vibrerandes utanpå
ja hej och hå..

Och idag vibrerar det mer än någonsin. Ångest in, ångest ut, tårar och
förtvivlan över att det går åt helvete blandas med skratt och hopp om
att jag visst fixar detta. Ibland känns det verkligen inget bra i
magens innersta rum.. Men nu är det kväll eller natt snarare. Jag är
trött och kinderna har blivit röda och svullna av tårar. Det har
blivit dags att stänga glipan till känslosjälen. Det är tid för ett
djupt andetag, viska ut i natten "att allt ordnar sig till slut, det
kommer blir bra" för att sedan stänga ögonen, andas ut och sova..

Vi pussas, kramas och andas lite till...

I had to go through hell to prove I'm not insane..

Jg ligger i min säng.. Stirrar ut i ingenting. Det har blivit så mörkt
nu och temperaturen har sjunkit flera grader på bara några veckor.
Sommaren kom och gick i en blinkning. Det gick alldeles för fort. Som
vanligt. Mörkret kryper närmare och världen krymper. Sådär som den gör
när sommar går mot höst, när höst går mot vinter. Det är sorgligt nu.
När mörker är det enda som väntar. Det känns kyligt på nått vis och
ljuset känns så fjärran. Som om det aldrig skulle komma tillbaka.

Det känns så tomt i sinnet. Så kallt. Ensamt. Jag vill ut. Bort. Bort
till ingenting eller kanske bort till allt. Jag är så öppen men ändå
så stängd. När man släppt ut allt det som gör ont ja då känns det som
ett stort öppet sår, ett stort svart hål. Jag är så sårbar och jag vet
det för att det känns. Hur då känns? Jo det gör ont. Det känns i hela
hjärtat, i varenda millimeter av kroppen. Det bultar, bränner och
svider inombords. Jag tror inte riktigt man kan förstå mig. Jag är
svår. Jag vet inte riktigt hur det blev såhär. Hur jag hamnade här.
Men här är jag, en melankolisk sörja. Det går inte att riktigt
formulera, komponera eller ens strukturera allt som jag egentligen
känner. Det är ett virrvarr.

what goes around comes around.. I hope!!

En del människor är så otroligt falska. Förstår inte hur de orkar leva
med sig själva och sitt skitsnack. Det värsta är att de också pratar
och alltid finns en förklaring till varför de sagt och gjort på ett
visst sätt. Vill typ spy i min mun så vidrigt det är. Usch usch usch!
DU är så obehaglig och jag mår illa bara av tanken på dig! Jag säger
bara KARMA! En dag tar den dig! Puss på det!!

What would it take for me to feel good? I'm a dead girl walking with no shoes again...

Smakar på mina egna tårar allt oftare nu-mera. Jag är så bra på att
oroa mig över saker som inte hänt eller inte finns ännu. Jag menar om
det uppstår i framtiden så är det så men varför, varför, VARFÖR ska
jag må dåligt nu? Jag lever inte längre.

Tack gode någon för att jag snart ska till världens bästa psykolog.
Det behöver jag innan jag oroar mig till döds!

Puss och godnatt ❤️

Goodbye, my almost lover..

I can't go to the ocean

I can't drive the streets at night

I can't wake up in the morning

Without you on my mind

So you're gone and I'm haunted

And I bet you are just fine

Did I make it that easy

To walk right in and out of my life?

Goodbye, my almost lover

Goodbye, my hopeless dream

I'm trying not to think about you

Can't you just let me be?

So long, my luckless romance

My back is turned on you

I should've known you'd bring me heartache, almost lovers always do.. 

I have so much wrong with me, it's unbelievable!

Det finns inget unikt längre. Alla ska vi vara stöpta i samma form.
Man ska se ut på ett visst sätt, bära en viss typ av kläder, sminka
sig, man ska träna men inte för att vara sund i första hand utan man
ska träna för att tävla och forma sin kropp annars räknas det inte.
Inget är vad det borde vara. Hela världen är uppochner. Helt jävla
vriden om någon skulle fråga efter min åsikt. Det är inte så konstigt
att man känner sig fel. Att inget är bra nog. Men det borde vara det.
Allt jag eller någon annan gör borde vara eller det SKA vara gott nog.
För alla är vi bara en liten människa i en stor värld. En värld där
någon bestämmer vad som är rätt (just nu) men fuck it! Jag orkar inte
mer.

Jag har i stort sett, som säkert många med mig, alltid känt mig fel,
jag klankar ner på mig själv, min kropp. På egentligen allt som är
jag. Jag jämför mig med andra och gråter mig till sömns för att jag
inte kommer någon vart, får inga resultat trots att jag lägger ner
timmar på träning, att må bra, att komma dit jag vill. Men det får
vara slut på det nu. För hjälp så meningslöst det är och så mycket
energi det går åt. Energi som jag inte har. Varför ska vi klaga på oss
själva. Varför ska jag klaga på mig. Oavsett om jag inte lyckas få
muskler på det sättet jag vill så lever jag sunt och tar hand om mig.
Det borde vara så jävla nog!

Är så trött på denna kroppsfixerade värld vi lever i och jag är så
trött på att jag dras med i den enorma kroppshets som råder. Usch och
fy! Skärpning Fia! Du kan och Du är så mycket bättre än alla de som
säger att Du inte duger.

Some die young...

Would you tell My story if I die? Would you tell My story and keep me
alive the best you can. Would you tell it to the children. If you have
some, if you have some. That i've always felt the feeling I would die
young, Some die young...

Never thought that I was weak, always thought I could get hurt pretty bad, still get up on my own two feet...

Stanna kvar, stanna kvar någon minut. Jag har något att säga. Jag såg det inte komma, ingen varning. Det förändrades så snabbt. Jag försöker le men jag har inte råd. Det kostar för mycket. Jag kan inte lova någonting längre. Jag kunde ha varit så mycket men det kommer aldrig vara tillräckligt. Nu vet jag att jag förlorade för väldigt längesedan och kanske förlorade ni mig också. Jag försöker skrika för att allt ska lätta men det händer inget. Brända lungor, en bitter smak. Ljuset bleknar och dagen slutar. Idag har jag inte varit stor. 

Oh and if I had a brain I'd be cold as a stone and rich as the fool..

Vissa människor drar på sig en förkylning då och då. Jag får depressioner istället. Små som stora. Det konstiga är att jag känner symptomen och jag vet när den smyger sig på. Hela min kropp skriker och skickar ut varningssignaler när den är pågång. Ändå kan jag inte parera och undvika den. Jag kan heller inte hantera den. Det är märkligt. Så van men ändå så oerfaren. 

Jag har många gånger tänkt att nu ger jag upp. Nu gör jag det bara. Hur svårt kan det vara? Det är väl bara att lägga sig ner, vänta på att bli överkörd, vänta på det där berömda ljuset som sägs blänka fram igenom tunneln eller så väntar man på att bli upplockad?Ja vad som egentligen. Plockar någon upp mig så är det bra, om alla låter mig ligga kvar så går det bra det också. Känner liksom att det inte spelar så stor roll vad som händer längre. Jag har tappat all gnutta av ork. Livet just nu är som en enda sörja. Alla färger har blandat sig till en grå massa. Det går liksom inte att urskilja något. Tomt, kallt och grått ändå lyser solen och termometern visar 26 grader. Visst är det ironiskt! Det där med att överleva dagen är jobbigt och rätt så svårt men med tanke på att jag skriver här så gör jag förmodligen något rätt. Jag är ju fortfarande här.. 

Häromdagen såg jag ett citat "Den man bryr sig om lagar man" Jag har tänkt mycket på det. Jag är bra på att laga men det handlar alltid om någon annan. Det är alltid någon annan men det är aldrig jag... 

I don't know if I'm scared of dying but I'm scared of livin' too fast, too slow..

Och så var det dedära med att tänka. Inte lite eller lagom utan
alldeles för mycket. Men det är ingen idé att streta emot eller
försöka springa bort utan jag har lärt mig att det är likabra att
agera ut det, att tänka alla tankar fullt ut. Ibland är det jobbigt
och då kommer tårarna men efteråt känns det liksom lite lättare.
Rymligt och luftigt, lätt och stort. Just nu känns det just så,
rymligt och luftigt, lätt och stort och jag är precis i mitten av det.
Jag är i det och det känns bra. Jag är här och nu, i tanken. I
verkligheten. I nuet.

Det pussas vi på tycker jag!

Häj! ❤️

All I want now is a white light moment..

Det går en vind över vindens ängar,
det fladdrar till i en tyllgardin.
Och jag ska skriva en sommarvisa
med sol och blomdoft i melodin... Och med det sagt går vi idag in i
vår andra sommarmånad, Juli. Jag är nu inne på min andra jobbvecka av
åtta och ärligt talat så är jag helt, totalt slut.. Redan! Det är ett
sjukt högt tempo och det känns som jag ska gå sönder. Både emotionellt
och fysiskt men mest på känslornas plan faktiskt. Har aldrig gråtit på
jobbet innan, det har jag lyckats med nu. Tankar, känslor, intryck all
over the place. Jag åker en karusell styrd och driven av känslor.
Hejsansvejsan vad det går undan i svängarna..

Med detta sagt önskar jag alla en fin Julimånad! På återseende!

Fred ut! ❤️

Time flies like an arrow; fruit flies like a banana...

När jag skriver här så skriver jag inte för att folk ska förstå, bry
sig, ta till sig, undra, eller fundera över varför och/eller vad som
pågår i min hjärna. Jag skriver helt för min egen skull. För att
undvika att hela jag drunknar i intryck och tankar. För det är just
precis så det känns ibland. Som att jag om vartannat tyngs ned ömsom
kvävs i takt med att tankarna läggs på hög. Den ena avlöser den andra
och aldrig tycks jag få vila utan det är en ständig kamp om att hålla
sig över ytan. Flytande. En ständig jakt på luft.

Fan vad det kan vara jobbigt emellanåt. Har ni tänkt på att livet
ibland är så skoningslöst. Det bara far förbi i en rasande fart och
dumpar skit över en likt en fågelskit som faller från skyn och
splaschar rakt i huvudet vid ett alltid lika ovälkommet tillfälle. Är
det en slags prövning? En prövning för att se hur mycket belastning en
människa klarar av under en livstid? Är det så att någon just nu
sitter och bevakar mitt liv, likt en spelfilm, nedsjunken i en soffa
glufsandes ur en skål med popcorn. Kanske skrattar någon till mina
skämt och gråter till mina tårar och efteråt säger att detta var en av
de bästa komedi/drama/tragedi-filmer hen sett.
Ibland känns det faktiskt så, som att jag styrs i livet likt en marionettdocka.

Jag har lagt väldigt mycket av händelserna i mitt förflutna bakom mig
men i vissa situationer som händer här och nu har de en förmåga att
krypa fram och göra, egentligen ganska så simpla, händelser till
rejäla känslostormar. Det är en smula jobbigt tycker jag. Lite så är
det för mig just nu. Jag intalar mig att det kommer gå över, precis
som allt annat, men jag känner också att den här känslan är lite
annorlunda från alla andra vanliga och igenkännande känslor jag annars
alltid känner. Det känns faktiskt precis som att någon annan styr och
jag spelar med. På andras villkor lever jag ett liv som inte alltid
känns som mitt.
- Men ta tillbaka det då, säger någon
- Det är inte så jävla lätt, svarar Jag..

No matter how much time you've wasted in the past, you still have an entire tomorrow..

Tänk att så mycket tankar kan få plats i mitt lilla huvud. Det är så
konstigt med mig, jag tänker så mycket, helatiden, jämt. Det är
jobbigt ibland men samtidigt känns det kreativt att varje dag försöka
lösa världsproblem. En dag kanske jag löser mina egna. Jag är
iallafall en bra bit påväg..

Jag tänker mycket på tid, tiden som sådan tiden som fenomen. Tid är
allt vi har och något vi aldrig får tillbaka ändå är det tiden vi
slösar med mest. Det är värt att tänka på..

Ha en fin måndag! ❤️

I will fight to stand up straight...

Heaven is a place nearby...

Always heaven is a place nearby

So I won't be so far away.

And if you try and look for me

Maybe you'll find me someday.

Heaven is a place nearby

So there's no need to say goodbye. 

summer in a glass..

A day without sunshine is like, you know, night...

Den senaste tiden har varit så jävla upp och ner. Ens stunden har man
varit behövd för att i nästa kastas bort som en annan påse skit. Är så
otroligt svårt att anpassa sig till sånt. Hur ska man vara liksom?

Som det är just nu så försöker jag släppa allt, alla tankar,
funderingar och bara vara. Bara vara mig. Varken mer eller mindre.
Behöver jag säga att det är svårt!

Jag har hela mitt liv försökt vara någon annan, någon bättre men tro
mig, inte har det hjälpt. Så från och med idag kommer jag försöka vara
den jag är. Jag kommer vara tjejen som frågar förmycket. Jag kommer
vara hon som bryr sig i överflöd. Jag kommer vara hon, den tjejen som
pratar på både in och utandning, hon som gör att folk inte orkar
lyssna. Jag kommer vara hon som går i träningskläder alternativt
mjukisbyxor 24/7. Jag kommer var hon som har en slarvig tofs på
huvudet för att hon inte orkar kamma sig. Precis den tjejen kommer jag
vara för att det är jag. Jag har jagat något bättre, något annat hela
mitt liv för att andra har sagt att jag inte duger eller är bra nog.
Jag har letat och letat efter den jag vill vara. Jag har hittat henne
nu. Jag kan inte och jag vill heller inte var den perfekta,
tillrättalagda tjejen. Jag vill inte leva mitt liv genom en perfekt
vit yta, ha odd Molly-sockar för 1200 kronor och ha fyllda
kuksugarläppar som syns på kilometers avstånd. Jag vill att det ska
vara naggat på kanterna och lite skit i hörna. Jag älskar träning och
äventyr. Jag har alltid levt livet i känslor. Livet likt en berg och
dalbana. Utan den är jag inte jag. Idag och fortsättningsvis kommer
jag vara Hon som är varm eller kall, svart eller vit, upp eller ner,
för mycket eller för lite, allt eller inget. Bara Fia helt enkelt,
varken mer eller mindre, mindre eller mer..

Vi pussas kramas och är stolta. Stolta över den vi är.
❤️

I just keep on keeping on..

Ett tag var du med mig i allt jag gjorde,i tankarna jag tänkte, i drömmarna jag drömde, i andetagen jag andades. När jag slöt mina ögon så kunde jag se dig så tydligt. Du var med mig i allt jag var. När jag blundar för att se om du är kvar så känner jag hur du försvinner ifrån mig. Hur Du bleknar mer och mer för varje dag. Du försvinner in i skuggan jag lämnar efter mig. Vad du var är snart ett minne blott, om ens det.. 

~~*~~ ~~*~~ ~~*~~ ~~*~~ ~~*~~

Gotta keep on going, looking straight out on the road. Can't worry 'bout what's behind you or what's coming for you further up the road.. 

❤️

Have you ever held your breath and asked yourself Will it ever get better than tonight?

Sverige är många gånger ett väldigt grått, trist och otroligt sorgligt
land att leva i. Vintrarna är långa och slaskiga, höstarna regnar bort
och allt känns som en enda geggamoja. Men det är kvällar som denna som
får mig att glömma allt det där. Kvällar som denna då luften är
alldeles ljummen och den smeker och omfamnar varje rörelse. Det doftar
gudomligt av allt som slår ut, det doftar liv.

Ikväll har jag suttit i mitt fönster och blickat ut i stillheten,
varit ett med lugnet. Jag vill föralltid vara just här och nu. Älskade
försommar. Du gör mig så lycklig! ❤️

Vi pussas, kramas och stoppar tiden..
Må väl! ❤️

stick out your tongue!! Take off your shirt!!!

Jag är trött på att vara den där slaskhinken där människor spyr ut sin
skit. Jag är som jag är och om det inte passar, nej då är det så. Det
finns miljoner andra korta 28:åriga tjejer som kanske är bättre för
er. Roligare, sötare, gladare, inte lika djupa till sättet eller har
huvudet fullt av massa existentiell geggamoja. Men jag kan säga att
mitt huvud alltid är fullt av tankar, jag tänker jämt mer eller
mindre. Jag föddes sån och jag kommer dö sådan också.

Jag får dåligt samvete även när jag gör allt rätt för då tror jag ändå
att jag gör något fel. Jag är frågvis, pratar oftast för mycket och
även innan jag tänkt eller om jag ens tänkt överhuvudtaget. Ord bara
kommer ut. Idag är bannemig dagen då jag slutar be om ursäkt för min
existens. Idag är dagen då jag reser mig och säger - "Det är bra nu"
idag är dagen då jag inte får dåligt samvete för att jag säger nej och
står upp för mitt eget värde. Till alla som alltid ska ha åsikter om
mig säger jag som min syster. "Skit er i näven och tryck det i pannan"
Jag har fått nog!! Så jävla mycket nog! Tack och Hej!

I will fall...

I'm afraid to go up to the second floor

If you wanted to work it out why'd you lock the door?

I thought I was good at loving you

But our light went out when you wanted it to

I wish you the best, I'm headed west

It's all I know to do

I will fall, I will fall if you come around

Just when I think my heartbreak settled down

I will fall, I will fall if you come around

We said goodbye it was forever

And I spent the last year piecing my life together

Just when I think I've let you go

Your song's playing on the radio

And just like that it rushes back,

Every part of you

I will fall, I will fall if you come around

Just when I think my heartbreak settled down

I will fall, I will fall if you come around

Every time you open up your mouth Diamonds come rolling out..

Jag måste sluta fokusera på sådant som gör mig ledsen. Det är inte vad
jag behöver just nu.. Jag vet att det kommer gå lättare snart. Det var
likadant förra gången men det gick över då också. Det gäller bara att
vara stark och ha tålamod. Tålamod och allt kommer att bli bra. Allt
bleknar tillslut..Lilla, starka känslohjärta, du fixar det här!

Vår bästa tid är nu ❤️

I am searching for shades of myself, investigating my past, and finding captions that speak for each moment I had forgotten..

Och så var det där med livet. Gud vet att det kan vara jobbigt ibland
men det kan också vara sådär otroligt fint. Det är svårt att
egentligen säga något om det för det kan verkligen ändras på noll och
ingenting. Jag brukar alltid analysera allt men jag tror att det
kanske bara är att följa med för det som händer kommer hända oavsett
hur mycket jag tänker eller försöker förstå varför saker sker eller
blir som de blir. Ni vet, jag kan tänka på ordet varför säkert
femtioelvatusen gånger på en dag och jag vet inte hur mycket tid jag
spiller på just varför, varför och åter varför. Jag undrar hur det
skulle bli om jag bara tillät mig att åka med i livets karusell och
kanske tänka att det var det här som var meningen för mig just där och
då. Kanske skulle jag bespara mig många tårar och kanske skratta mer.
Jag vet inte..

Jag vet iallafall att jag bara har det här livet på mig. Jag kommer
inte vara just Fia mer än min utsatta stund på jorden och jag vet att
den är, eller åtminstone borde vara, värdefull. Jag borde göra tiden
mer betydelsefull. Jag borde le och skratta så mycket mer. Lägga bort
allt grubbel för det hindrar mig. Jag borde säga "jag älskar dig" mycket
mer, jag borde kramas mer. Jag borde sluta känna mig skyldig för allt
och inget. Jag borde sluta tro att allt är mitt fel. Jag borde leva
mer. Jag är inte perfekt, jag är jag. Livet är inte perfekt men det
är mitt!

❤️

Hang on, just hang on for a minute I've got something to say..

Jag har blivit vald av andra det är min hemlighet. Den ena saknar
känsla, den andra ödmjukhet. De hade nåt gemensamt. Jag blundade för
det för jag håller alltid hårt om de jag egentligen inte orkar med.

Jag har stått bakom en spegel, försökt och se vad jag ska se. Jag har
hört att man blir vacker först när man känner sig som det..

Så ge mig en vän att hålla handen. Ge mig ett råd som jag kan ta. Ge
mig en roll som kan växa i, ge mig allt jag borde ha..

Säg att du behövde mig igår, säg att du behöver mig imorgon, säg att
du behöver mig nu. Säg att du behöver mig..

Lucy for president!!

Får inte nog. Så go hon är, Lucy! ❤️

Go on and kiss the girl..

There you see her
Sittin' there across the way
She don't got a lot to say
But there's somethin' about her
And you don't know why
But you're dyin' to try
You wanna kiss the girl

Yes, you want her
Look at her, you know you do
It's possible she wants you, too
There is one way to ask her
It don't take a word
Not a single word
Go on and kiss the girl

Sing with me now
Sha-la-la-la-la-la
My, oh, my
Look at the boy too shy
He ain't gonna kiss the girl
Sha-la-la-la-la-la
Ain't that sad
Ain't it shame, too bad
You gonna miss the girl

Now's your moment
Floatin' in a blue lagoon
Boy, you better do it soon
No time will be better
She don't say a word
And she won't say a word
Until you kiss the girl

Sha-la-la-la-la-la
Don't be scared
You got the mood prepared
Go on and kiss the girl
Sha-la-la-la-la-la
Don't stop now
Don't try to hide it how
You wanna kiss the girl
Sha-la-la-la-la-la
Float along
Listen to the song
The song say kiss the girl
Sha-la-la-la-la-la
Music play
Do what the music say
You wanna kiss the girl

You've got to kiss the girl
Why don't you kiss the girl
You gotta kiss the girl
Go on and kiss the girl

Now you only bring me black roses..

I can see your eyes staring into mine.
But it's a battlefield and you're on the other side.
You can throw your words sharper than a knife and leave me cold in
another house on fire.

I lay low, lay low, and I watch the bridges burn. I lay low, lay low,
What more could I have done?

Now you only bring me black roses
And they crumble in the dust when they're held.
Now you only bring me black roses
Under your spell.

She told me twice, all her good advice but I couldn't see I was
clouded by your lies.
Up in smoke, a vision she foretold.
She said stay away 'cause that boy's a warning sign.

I lay low, lay low,
and watch the bridges burn.

Now you only bring me black roses.
And they crumble in the dust when they're held.
Now you only bring me black roses
Under your spell.

And I'm done try'na be the one,
Picking up the broken pieces.
And I'm done try'na be the one,
Who says I love you dear.
But I'm leaving.

Now you only bring me black roses.
And they crumble in the dust when they're held.
Now you only bring me black roses
But I'm not under your spell,
I'm not under your spell...

Just remember in the winter, Far beneath the bitter snows Lies the seed that with the sun's love In the spring becomes the rose...

Some say love, it is a river
That drowns the tender reed.
Some say love, it is a razor
That leaves your soul to bleed.
Some say love, it is a hunger,
An endless aching need.
I say love, it is a flower,
And you its only seed.

It's the heart afraid of breaking
That never learns to dance.
It's the dream afraid of waking
That never takes the chance.
It's the one who won't be taken,
Who cannot seem to give,
And the soul afraid of dyin'
That never learns to live.

When the night has been too lonely
And the road has been too long,
And you think that love is only
For the lucky and the strong,
Just remember in the winter
Far beneath the bitter snows
Lies the seed that with the sun's love
In the spring becomes the rose...

I'd say in some ways he's the most mature person I've ever met and in other ways he's not yet been born...

Det här vet du inte om
Men jag väntar på dig
Någon gång måste du bli själv
Och jag väntar på dig
Jag bidar tiden och det kommer ta tid Jag har inte sagt något än
Men jag väntar på dig

Du är inte så fin
Men det är nåt med dig
Som att komma hem
Första gången ja, du sa hej
Det är så logiskt alla fattar utom du
Du har inte en aning
Att jag tänker på dig precis just nu..

❤️

You be the words, I'll be the rhyming..

"Jag visste att han var speciell. Att det var något speciellt med
honom och oss. Inte att vi var bättre än andra, men att vi var de
bästa vi haft"

Citatet ovan såg jag för en tid sedan. Tycker det beskriver kärlek så
fint att jag sparade det. ❤️ Just nu har jag så mycket tankar att jag
har svårt att formulera mig och därför blir det inte längre än såhär.

Ta hand om varandra och tala om för de ni har nära att ni älskar dem.
Det är viktigt.. Kärlek är viktigt!

❤️

My only limitation is my own mind...

Helgens nätter har kantats av konstiga drömmar, någon slags
melankolisk tillvaro som ger ont i magen. Grejen är att jag inte
riktigt vet om jag gör saker för att jag vill eller för att jag tror
att jag vill. För att jag tror att det är de rätta och att jag behöver
det. Den där känslan när man svävar i något slags skuggland av ångest
men den bryter liksom aldrig riktigt ut. Den bara ligger där i
bakgrunden och spyr ut känslor som ger dålig humör och ett jävla
pendlande mellan ilska och tårar.

Jag har drömt saker som senare visade sig slå in. Först kändes det en
smula ledsamt och tomt faktiskt som det gör när saker och ting får ett
drastiskt slut. Jag har väldigt svårt för sånt, alltså när
förändringar kommer över en natt men nu känns det väldigt bra ändå.
Saker sker av en anledning och just i denna stunden kan det inte
kännas annorlunda. Det kommer bli bra. Det finns något bättre för mig,
jag har bara inte sprungit in i det ännu.

Vi pussas,kramas och har tålamod..
*Namaste*
❤️

I'm finding captions that speaks for each moment I had forgotten..

Är hemma några dagar i Dalsland. Finns inte så mycket att säga mer än
att det är vackert. Naturen, alla färger. Jag älskar det så, så
mycket. Känner hur jag fylls med energi. Energi som inte går att finna
i Karlstad eller någon annan stans. Bara här.

Kärlek ❤️

I'm a fucking needle in the haystack and you're just some fucking dumb hipster who's munching my hay!

Jag har alltid sett mig som en person som kan läsa av och känna hur
människor är. Jag börjar dock tvivla en smula på den förmågan då jag
det senaste har släppt in människor i mitt liv för att jag har fått
känslan av att de är helt fantastiska men så visar det sig att de inte
alls är så. Det är precis tvärtom, de är så Ofantastiskt det kan bli.
Det är ledsamt på någotvis.

Nåväl man lär så länge man lever som det så fint heter. Det är tur att
det finns änglar också ❤️

Vi pussas, kramas, tar ett djupt andetag och räknar till tio.

Namaste! ❤️

I'm colour blind..

Den känslan när en låt talar till en..

When the world is seeing yellow I only see gray
When everybody sees the rainbow
I'm stuck in the rain
You take a little piece of me every time you leave
I don't think that I'll ever find that silver lining or a reason to smile

You know I used to paint such vibrant dreams
Now I'm colour blind, colour blind
When did my heart
Get so full of never mind, never mind
Did you know that you stole the only thing I needed
Always black and white in my eyes
I'm colour blind

Ain't it funny that you managed
To just wash away
Even pictures that you're not in
Have started to fade
I try to play my favorite songs
But I can't sing along
The words don't feel the same
You've taken all the best things from me and thrown them away

You know I used to paint such vibrant dreams
Now I'm colour blind, colour blind
When did my heart
Get so full of never mind, never mind
Did you know
That you stole the only thing I needed
Always black and white in my eyes
I'm colour blind

I'll wait
For roses to be red again
And I hate
That you took my blue from the ocean
Give me back green greens and goldens
My purples, my blues, you stole them
How long will I be broken?

You know I used to paint such vibrant dreams
Now I'm colour blind, colour blind
When did my heart
Get so full of never mind, never mind
Did you know
That you stole the only thing I needed
Only black and white in my eyes
I'm colour blind

❤️

Sometimes people leave you halfway through the wood..

Den värsta känslan är den, ovissheten, att man vet att något kommer
ske men inte när. Jag försöker leva i nuet. Sluta tänka så mycket på
morgondagen eller nästa vecka. Liksom skärma av. Tunnelseende. För att
skydda mig själv. Slippa blir eller vara ledsen. Inte blicka bakåt. Inte blicka framåt. Vara i dagen och inte utanför den. Bara vara här och nu. Det är svårt men Jag försöker.

Vi pussas, kramas och lär en smula varje dag
❤️

I'm stepping on buildings, cars and boats I swear I could touch the sky..

Börjar känna glimtar av glädje i dagen igen. Det är en bra start i
rätt riktning vilket är framåt. Jag känner energin bubbla inifrån och
ibland lyser den igenom mig för jag kan se att det glimmar till i
ögonen och det känns bara sådär smuligt.

Jag tar en dag i taget och kämpar på. Idag har det bara varit en bra
dag. Den har varit fin. Det är jag tacksam för. ❤️

Vi pussas, kramas och tar hand om varandra..

❤️

Every time your heart breaks it grows..

Anledningen till att vi ibland tappar riktning eller känner oss ledsna
och otillräckliga i denna värld tror jag är för att vi alltid jämför
oss med andra, letar efter något bättre än det vi redan har. Jag tror
att vi alla gör de. Men Varför egentligen? Varför ska vi jämföra oss
och tro att det någon annan har är det bästa och bättre än det vi
redan har. Det är inte så. Vad kan egentligen vara bättre för en själv
än just en själv. Ingen annan är bättre på att vara mig, än mig. Jag
kan varje andetag, jag kan varje känsla, jag kan varje tår och jag kan
varje skratt. Jag känner min kropp och jag kan min själ. Jag vet vad
som sårar och jag vet vad jag blir lycklig av. Jag vet vad det betyder
när hjärtat slår snabbt och jag vet vad det betyder när det nästan
inte slår alls. Jag vet hur jag fungerar, vem jag är och vad jag kan
och vad kan egentligen vara bättre än de?

Jag älskar kärlek, jag älskar känslor och jag älskar att känna för när
jag inte känner så är det som att jag inte är jag men felet jag gör är
att jag alltid stressar över att finna den magin som jag tror att alla
andra besitter men inte jag. Jag har förstått nu att det är fel. Vi
besitter alla vår egen magi, vår egen kraft att åstadkomma storverk
men det kommer inte ske förrän vi slutar att försöka eftersträva
andras magi. Vi måste börja leva i och skapa vår egen. Se sin egen
styrka och inte se den eller sig själv i andra för det är då man blir
svag. Svag för att det går åt så mycket energi att försöka uppnå något
som är skapat för någon annan. Varför gå i andras fotspår när man kan
gå i sin egna och vandra sin egen alldeles unika väg. Det gäller att
stänga, men att göra det på rätt sätt. Att stänga ute andra betyder
inte att man inte ser dem eller bryr sig om dem. Jag ser andra men jag
väljer att inte jämföra mig. Mitt hjärta är fortfarande vidöppet och
intryck kan fortfarande flöda in och ut, igenom mig, men Jag tar bara
in det som är gott och det som ger energi. Jag har insett att jag
besitter den magin jag behöver. Min magi är inte bättre än någon
annans men den är bättre för mig för att den är gjord för mig och är
just min. Skapad av mig, för mig.

Älska mer, blicka framåt och gå dit kärleken är.

Puss och kram ❤️🙏

Relationships I don't know why they never work out and they make you cry but the guy that says goodbye to you is out of his mind

Varje kväll i en veckas tid nu har jag lagt mig i sängen, tryckt på
play och ut kommer musik för själen som det heter. Där ligger jag i
mörkret, lyssnar och känner allt men samtidigt ingenting. Det får mig
att gråta. Tårarna rinner konstant i ungefär 20 minuter. De rinner
sakta ned för kinderna och jag kan inte stoppa dem, så jag låter dem
bara komma.

Jag låter allt som händer under dessa minuter ske. Jag stoppar inga
tankar, känslor eller tårar. De får flöda fritt där jag ligger. Jag
tror att de kommer leda mig rätt. Leda mig in i ett lugn där inga
spänningar finns och heller ingen smärta.

Jag andas in, jag andas ut, jag tänker på allt, jag tänker på inget.
Jag bara är. Det är viktigt att bara vara i stunden, i nuet. Att vara
där och då. Jag är liksom inte ledsen, ledsen. Ni vet på ett sånt sätt
där man gråter för att man är så trasig. Just nu är jag inte där. Jag
helar mig själv på mitt eget vis och om det sker genom tårar så är det
så det ska ske förmodligen.

Alla de som låtit mig gå, behandlat mig illa och gjort så jag tappat fotfästet. Det är pågrund av dem som jag ligger här i mörkret, andas och förhoppningsvis hittar jag tillbaka till den där tjejen jag
förlorade, hon som faktiskt vågade, vågade gå sin egen väg och göra
saker på sitt vis utan att reflektera så mycket. Jag är inte ledsen
för att jag ligger här, snarare tacksam. Tacksam för att jag får
chansen att öppna upp för något nytt, kanske något bättre? Jag tror de!

Nu ska jag sova. Imorgon är en ny, ännu oskriven, dag. Den ska jag
skriva så som jag vill. Jag är ansvarig för mitt liv, ingen annan bara
jag.

Vi pussas, kramas och står starka ❤️

Fly, fly little wing Fly beyond imagining..

Idag har jag:
• Plockat blommor
• Gått en liten promenad
• Pluggat
• Andats djupt och lugnt
• Tagit en sak i taget
• Njutit i solen
• Skrattat mycket
• Kramats

Det har överlag varit en bra dag. Tacksam! ❤️

I love him but only on my own..

Har känt mig väldigt hängig hela helgen. Konstig i kroppen, trött och
sliten. Tror det kommer sig av en lång period av stress, press och
lite för hö(ö)ga krav. (Hehe) Men det är jag själv som ställer dem och ingen
annan så har bara mig själv att skylla för att jag ligger här och har
ont lite överallt.

Masade mig ändå iväg hö(ö)g (hehe ja ni ser min otroligt låga nivå på
humor. Skärpning Fia, det är inte kul, inte kuuul) på tabletter för att ens orka skriva tenta klockan åtta på
lördagsmorgonen. Alltså vem lägger en tenta på en lördag för de
första?! Så urbota dumt om ni frågar mig. Jaja Nåååväl (
siiiissssaaaan hoppas du hör rösten till uttrycket, hehe) iallafall så
tror jag faktiskt att tentan, hör och häpna, gick bra trots ett
dimmigt huvud. Men jag kan ju ha fel, jag var ju faktiskt ganska väck
egentligen, dels av smärta och dels av tabletter, i slutet av
skrivtiden hade min rumpa somnat, domnat. Ja bestämt sig för att
försvinna en sväng helt enkelt joråsåatte men är det så att jag
faktiskt fixade tentan så kommer jag ge mig en hejdundrandes klapp på
axeln och hade jag kunnat hade jag gett mig en kyss också. Rakt på
munnen. Såå bara!!

Har nyligen kommit hem från en liten promenad. Gillar egentligen inte
att vara ute ensam på kvällen men kände att jag var tvungen att få in
lite frisk luft så alla sjuka, infekterade tankar kunde åka ut. Tror
bannemigen att det funkade. Ut med skiten bara. Andas in, andas ut!
Jag är bra och jag behöver inte någon dålig energi, inte just nu
åtminstone.

Nu ska den här tjejen ta och stänga de små blå för idag. Sova en stund
och drömma något fint förhoppningsvis.

Vi pussas, kramas och kämpar på.
❤️

You just need to keep finding the places you belong and the people you belong with..

Kvällar som dessa önskar jag att det fanns någon som kunde ge mig en
kram och säga att allt kommer bli bra..att allt ordnar sig tillslut.

❤️

You might think that all of the boys in school would want to tap this, but my MySpace schedule keeps me way too busy to date.

Det där med hjärnspöken är inte alltid så lätt. Hör alla elaka ord eka
i huvudet från alla de som på något sätt har fått mig att känna mig
liten och oduglig. Varje dag är en kamp mer eller mindre. En ständig
kamp om att övertyga mig själv om att jag är bra precis som den jag
är. Tack och lov så blir dessa röster allt mer avlägsna!

Godnatt lovelies!

Vi pussas kramas och tänker ödmjuka tankar..

Kärlek ❤️

I'm an individual and I feel how I feel when I feel it...

"I just want someone who wants to hang out all the time and thinks I'm
the best person in the world and wants to have sex with only me.
I really care about you and I don't want to anymore because it feels
too shitty for me" (Hannah)

Ligger i en renbäddad säng eller ja i min säng såklart och kikar lite
på serien Girls. En otroligt bra serie som man, eller iallafall jag,
verkligen känner med och känner igen mig i. Speciellt kan jag relatera
till karaktären Hannah. I hennes sätt att vara, tänka, känna, agera
men också i hennes sätt att behandla sig själv på ett destruktivt sätt
som inte alls gynnar henne. Serien ger mig perspektiv att börja se
saker annorlunda och förmodligen göra annorlunda val inom en snar
framtid. Det går inte på en dag. Små, små steg i taget. En dag tar jag
sista steget i mål. Jag bara vet de!

Nu blir det sängen och imorgon blir det förhoppningsvis en produktiv
dag med träning och tentaplugg. Heja, heja Fia!

Vi pussas, kramas och sover en stund ❤️

Kiss me goodbye, I'm defying gravity..

Man ska vara rädd om det man har när det fortfarande finns nära. Jag
kommer inte finnas där i all evighet. Jag skulle vilja ha en smula
ödmjukhet och respekt. Det hade varit fint. Kanske någon gång..

Flyg som en örn och landa som en duva! Jag vet vad det betyder för mig..

❤️

I'm a little more than just a pretty blonde girl with an ass that won't quit...

Klockan 23:42 kom den här tjejen till världen. 3190 gram och 49cm
lång. Idag blev jag 28 år. Tiden flyger. Det har iallafall varit en
fin födelsedag. Många har kommit ihåg mig och jag har blivit firad
både igår och idag av fina människor som jag tycker väldigt mycket om.
Jag är tacksam för er ❤️

Blev också ett träningspass och dagen till ära blev det ben. Jobbar på
min lilla rumpa och ben. Går sakta men stadigt framåt. Nu blir det
sängen. Är trött men lycklig och jag känner kärlek inombords. Kärlek
till allt fint som finns runt mig.

Vi pussas, kramas och är kärleksfulla, fulla på kärlek!

Let me hit you with the blunt instrument of reality..

Imorgon fyller vi år. Lilla röd fyller fyra veckor jag fyller 28 år.
Kan inte fatta det. Inte klokt vad tiden går egentligen. 😳 Hoppas
iallafall på ett kick-ass-år..

Vi pussas kramas och kliver framåt!

Nattis ❤️

Sometimes being stuck in my own head is so exhausting that it makes me want to cry...

Idag har varit en väldigt upp-och-ner-dag för mig. Jag vet att jag ofta har sådana dagar. Jag har alltid varit en tjej med känslorna utan på och jag kommer också vara det till min sista dag är här. Ibland skulle jag vilja vara mer ärlig och då menar jag ärlig mot mig själv. Jag skulle verkligen vilja våga säga ifrån när jag känner att människor behandlar mig fel men istället står jag där och sväljer allt skitsnack. MEN det ska bli ändring på den i framtiden. Hur farligt kan det egentligen vara att säga Nej? 

Imorgon är en ny dag och då kommer jag svara alla som velat nå mig. Jag har bara inte orkat idag. 

Kiss the day goodbye ❤️

I feel like a delusional, invisible person half the time, so I need to learn what it's like to be treated well, before it's too late for me.

when you're not mature enough to handle being responsible for somebody
else's feelings, their need is disgusting. When you really love
someone, and you're adult enough to understand that life is a
back-and-forth of sometimes you need and sometimes they need, then you
find somebody else's vulnerability beautiful, and you want to nurture
it, and you want to keep it safe..

Well, I guess it wasn't Cupid who brought her here, No, just a regular old flying dwarf..

Jag får ofta höra att "alla är vi själva ansvariga över våra egna liv.
Alla är vi själva ansvariga över vår egen lycka" Vad man vill säga med
det är att det bara är jag själv som kan bestämma om jag ska vara
lycklig eller inte. Helt ärligt så vill jag bara skrika till dessa
människor att de kan dra åt helvete. Det är så mycket skitsnack i det
uttrycket. Såklart att jag är ansvarig men det är inte enbart jag. Det
finns så mycket faktorer runt omkring som påverkar min lycka eller
olycka. Jag kan inte bara ta avstånd och säga "jag väljer lycka" och
sen tro att inget någonsin kommer påverka mig igen. Då är man, enligt
mig, helt dum i huvudet.

Livet är inte så enkelt. Det är inte så lätt att bara ta avstånd från
allt som på någotvis påverkar ens lyckotillstånd för om det hade varit
så enkelt, som vissa människor vill få det att verka, ja då skulle ju
världen endast bestå av glitter, skratt och regnbågar och jag ser att
så inte är fallet..

Godnatt!

You hear them when you try to fall asleep They crash to the shore, they come from the deep..

Har varit en händelserik dag i tankarnas land. Mycket tårar idag och
jag gråter för allt och inget. Känner mig så känslig. Nu på kvällen
fick jag dock en stor dos med energi och lycka då jag loggade in på
"mina sidor" och insåg att jag fixade förra tentan. Tjooolahej vilken
enorm egoboost. Mitt i energivågen skrev jag min inlämningsuppgift,som
jag skjutit upp i en vecka nu, på bara en timma. Den skulle lämnas in
innan kl slog midnatt och med 10 minuter kvar av gårdagen så skickade
jag in den. Tog också tag i uppsatsen och skickade in min tredje
upplaga. Allt detta gjordes på den energin jag fick av att klara
tentan så nu ska jag slå ihop mina blå med ett gott samvete.

Nu är det en ny dag!

Vi pussas, Kraamas och andas lite till..
❤️

Guys can fake it? Unbelievable! The one thing that's ours!

Har varit en väldigt deppig dag idag så därför har jag kollat lite
vänner såhär på kvällskvisten. Skratta mår man bra av. Här är några av
mina absoluta favoritcitat..

1)) Ross: You know what? I'm gonna go out on a limb and say no divorces in '99!
Rachel: But your divorce isn't even final yet.
Ross: Just the one divorce in '99!

2)) Ross: Chandler entered a Vanilla Ice look-alike contest and *won*!
Chandler: Ross came fourth and cried!

3)) Phoebe: after alot of talking, I convinced him

Joey: Let me get this straight. He got you to beg to sleep with him.
He got you to say that he never has to call you again and he got you
thinking that this is a great idea?!

Phoebe: aha...

Joey: this man is My god!!!

4)) Joey: In my spare time, I read to the blind. And I'm also a mento, for kids.
Interviewer: A Mento?
Joey: You know, a mento. A role-model.
Interviewer: A Mento. Like the candy?
Joey: As a matter of fact, I do.

5)) CHANDLER: I'm hoping that when Bob doesn't show up, she will seek
comfort in the open arms of the wry stranger at the next table.

ROSS: Oh my god. You are pure evil.

CHANDLER: Ok, pure evil, horny and alone. I've done this

6)) Joey: Hey Pheebs, you wanna help?
Phoebe: Oh, I wish I could, but I don't want to.

7)) Monica: You kissed a guy? Oh my God!!!
Chandler: In my defense, it was dark and he was a very pretty guy.

8)) Phoebe: Is there going to be a vegetarian option for me?
Monica: Yes definitely.
Phoebe: Oh great! What is it?
Monica: Dancing...

9)) Monica: Listen you told me something that was really difficult for
you. And I figured if you could be honest, then I can too.. I'm not
22. I'm 25... and thirteen months.

Young Ethan: as long as we're telling stuff, I have another one for
you. I'm a little younger than I said.

Monica: You're not a senior?

Young Ethan: Oh, I'm a senior... in High School.

10)) Monica: This has been like my dream ever since I got my first
Easy-Bake Oven and opened "Easy Monica's Bakery".

11)) Chandler: How could it not matter?!

Ross: How was I supposed to know we'd end up being friends after
college, and you would be living with my sister?

Chandler: What about all that "friends forever" stuff?

Ross: I don't know, I was all high.

12)) Monica: Guys can fake it? Unbelievable! The one thing that's ours!

13))Phoebe: I may play the fool at times, but I'm a little more than
just a pretty blonde girl with an ass that won't quit.

14)) Chandler: I can't stand the women

Phoebe: What?! I thought you were crazy about her!

Chandler: Yeah, I know, but all of those little annoying things she
did before we fell in love.. Like her voice, her laugh, her
personality—Well, they're all back, and she's picked up like nine new
ones!

15)) Joey: The guy still won't put out, huh?

Phoebe: Nope. Zilch, nothin', uh-uh..Why won't he give it up?

Joey: Maybe he drives his car on the other side of the road, if you
know what I mean.

Phoebe: No. What do you mean? He's not British.

16))Ross: Hey, Mon, if everything works out between you and Richard's
son, you will be able to tell your kids that you slept with their
grandfather.



Må väl. Nattinatt ❤️

Cause I've been pissin' over here and pissin' over there.. One time I even pissed over here!!!

Hittade denna bilden och insåg då hur mycket jag saknar sommaren.
Saknar gyllene hud istället för en kropp man ser igenom.
Jag saknar ljumna sommarkvällar.
Jag saknar fräkniga kinder och solblekt hår.
Jag saknar fåglar som kvittrar tidigt på morgonen till sent på kvällen.
Jag saknar smultronen som växer, jag saknar att bada naken när
Ingen ser och jag saknar mysiga promenader.
Jag saknar doften av dagg, doften av lätt sommarregn mot varm asfalt..
Jag saknar att palla bigarråer och leta cachar.
Jag saknar allt men snart, snart är Du här..

Vi pussas, kramas och längtar lite till.
❤️

I wish I could, but I don't want to

Den största orsaken till att otillräcklighetskänslor uppstår är för
att tiden har blivit vår fiende. Det är så mycket som ska pressas in,
så mycket som ska stämma, så mycket man vill och så många måsten.
Ibland vill jag bara ställa mig upp och skrika STOPP, jag struntar i
allt nu men hur skulle det se ut? Går det ens? Min största rädsla är
att vakna upp en dag, inse att livet passerat och att jag
egentligen inte hunnit med att leva..

Well, to sum up, we're having fun, you look young

Kille på sats:

- jaha så vad gör Du annars då när du inte är här?

Jag: Ja jag pluggar..

-aah okej hur långt har du kvar då?

Jag: - jag går sista terminen nu äntligen

-härligt då blir de studenten till sommaren då?!

Jag: - jag tog studenten för nio år sedan
.....

Behöver nog inte vara orolig över att fylla 28 om 12 dagar. Jag ser ju
tydligen ut som 18/19 år. JÖSSES!!

Puss och Go'nattis
❤️

you make me feel like a supernumerary..

Jag är klar nu. Jag har fått så otroligt mycket nog så det finns inte.
Jag önskar av hela mitt hjärta att fler människor skulle ha lite
ödmjukhet i sig. Det är inte farligt att vara snäll och behandla andra
väl. Men något jag tror på är karma.

En dag kommer Karman hinna ikapp och bita er i röven och den dagen
ska jag bara luta mig tillbaka och låta det ske..förmodligen kommer
jag le en smula också..

Puss, kram och Go'natt
❤️

I woke up this mornin' and decided to swallow the sun

Idag är en bra dag och så är det med de..

Vi pussas, kramas och bara är här och nu..
❤️

Kill them with kindness and walk through life a warrior.

"Look the assholes that treat you like crap or absolutely nothing dead
in the eye and never back down. Don't EVER let anybody make you feel
small. You deserve better than this. And when they try their best to
fuck up the good things that's going on in your life just kill them
with kindness and walk through life a warrior. Inhale the good, exhale
the bad. Breathe in. Breathe out. Repeat and let it go. Life's too
short to worry about douchebags who need to step on others to get
ahead"

You know, when you start getting screwed over all the time, you gotta switch to low-fat.

Till alla de människor som tror att det är okej att leka med någons
känslor för att själva få bada i någon slags bekräftelsebehovs-pool
för en stund. Låt mig säga såhär - skit er i näven för det är inte
okej. Det är aldrig och kommer inte bli okej heller. Det är så
själviskt och obehagligt att jag spyr i min mun. Usch!! Världen är
full av så mycket idioter att det är skrämmande. Usch usch usch och
åter USCH!!!

Smuligt!

Fan det är jobbigt nu alltså men musik gör så mycket. Visserligen
gråter jag såfort jag lyssnar på musik och jag kan inte sjunga längre
för jag bara gråter då jag tar en ton. Har fått ta ett uppehåll från
sången men min sångcoach säger att viljan att sjunga kommer komma
tillbaka och det tror jag också. Vilan får göra sitt och i stunden får
jag bara lyssna. Det är smuligt det med..

Vi pussas, kramar varandra och lever på ❤️

If you just smile..

Smile though your heart is aching
Smile even though it's breakin'
When there are clouds in the sky
you'll get by.

If you smile through your fear and sorrow. Smile and maybe tomorrow
You'll see the sun come shining through for you.

Light up your face with gladness,
hide every trace of sadness.
Although a tear may be ever so near

That's the time you must keep on trying. Smile, what's the use of
crying. You'll find that life is still worthwhile- If you just smile.

❤️

Det kommer om natten..

Varje natt vaknar jag av att jag inte får någon luft. Jag öppnar mitt
fönster och andas förtvivlat in den kalla luften. Snabbt drar jag
efter andan och jag tar ett djupt andetag och känner hur mina lungor
fylls av luft och jag slungas tillbaka till livet. Jag sluter mina
ögon och andas och så kommer tårarna. Det där jävla tårarna. Salta och
kalla rinner de ner för mina kinder och jag känner hur de bränner fram
från mina blå ögon.

När jag står där i kylan med våta kinder är allt jag kan tänka på hur
trött jag är på att gråta. Jag är trött på alla tårar som singlar ned
för mina kinder. Jag är trött på att vakna av att jag gråter. Jag är
trött på att vara ledsen men Jag vet inte hur man blir glad längre.
Har ingen kraft att skratta, ingen kraft att le. Dagarna går och jag
med dem men det finns inget där. Det som ska göras blir gjort, men jag
kan komma på mig själv att vara mitt uppe i det men jag minns inte hur
jag påbörjade eller hur jag ens kommit dit jag är nu. Jag blir rädd
för jag tar livet föregivet. Lever på men utan inlevelse. Av alla
solstrålar som kämpar för att ta sig fram så vinner alltid skuggorna.
Smärtan jag känner inuti har börjat krypa ut och när jag känner på min
kropp så är den öm och den gör ont. Jag försöker le och mena det men
allt jag känner är falskhet. Jag är inte äkta längre, inget är..

Say what you wanna say and let the words fall out

Jag känner att det är med ett tungt sinne som jag skriver här i en
kväll som denna. Jag känner att det är så mycket otäckt som händer nu.
Runt omkring mig dör folk som flugor, blir sjuka eller så lever folk i
fruktansvärda förhållanden som de inte kan ta sig ur trots att den de
lever med är hemsk. Människor som står mig nära är väldigt ledsna, jag
är ledsen för mina egna bekymmer men lika mycket för deras. Jag avskyr
att människor jag älskar och bryr mig om ska må dåligt.

Jag vet egentligen inte om jag tror särskilt på Gud, men ändå ber jag
varje kväll för att livet ska behandla oss lite finare. Jag blir en
smula rädd när jag ber också för om det nu finns en Gud där uppe,
varför skulle han/hon (hen) tvinga oss genom så mycket lidande och
smärta? Varför skulle denne då ta ifrån oss människor vi älskar
alldeles för tidigt eller låta oss hamna i situationer där vi mår så
dåligt att vi inte vet vart vi ska ta vägen? Samtidigt så känns det
bra i magen att knäppa mina händer för en stund, sluta ögonen och säga
några väl valda ord från hjärtat och låta tårarna rinna en stund. Jag
är så kluven.

Men om det nu finns någon eller något där uppe så önskar jag verkligen
att Du gör något storslaget. Det är dags för Dig att Du bevisar något
nu. Låt människor jag älskar få sina liv tillbaka, torka deras tårar
och ge dem styrka att skratta.

Må väl! ❤️

note to self..

Klok tjej! Jag ska bli lika klok en dag ❤️

Because I knew you...

I'm limited (just look at me)
I'm limited and just look at you
You can do all i couldn't do, glinda
So now it's up to you (for both of us)
Now it's up to you...

I've heard it said that people come into our lives
For a reason bringing something we must learn
And we are led to those who help us most to grow
If we let them and we help them in return
Well, i don't know if I believe that's true
But I know I'm who I am today because i knew you...

Like a comet pulled from orbit as it passes a sun
Like a stream that meets a boulder halfway through the wood
Who can say if i've been changed for the better?
But because i knew you i have been changed for good

It well may be that we will never meet again
In this lifetime so let me say before we part
So much of me is made of what i learned from you
You'll be with me like a handprint on my heart
And now whatever way our stories end
I know you have re-written mine by being my friend...

Like a ship blown from its mooring by a wind off the sea
Like a seed dropped by a skybird in a distant wood
Who can say if i've been changed for the better?
But because i knew you
Because i knew you
I have been changed for good

And just to clear the air i ask forgiveness
for the things i've done you blame me for

But then, i guess we know there's blame to share
and none of it seems to matter anymore

Like a comet pulled from orbit
as it passes a sun
Like a stream that meets a boulder
halfway through the wood
Like a ship blown from its mooring
by a wind off the sea
Like a seed dropped by a bird in the wood

Who can say if i've been
changed for the better?
I do believe i have been
changed for the better

And because i knew you...
Because i knew you...
Because i knew you...
I have been changed for good...

Mitt enda liv, det enda liv jag har..

Härom dagen fick jag en uppgift. Den gick ut på att skriva ned en
situation som jag har växt utav. Jag kunde absolut inte se de under de
år som det pågick men jag kan se det nu.

Jag har under väldigt många år av mitt liv blivit mobbad. Jag har
blivit slagen, spolad i toaletten, jagad, kallad en massa saker och
jag har dag in och dag ut blivit tillsagd hur ful jag är. Att jag inte
har "det" utseendet. Att jag har för stora bröst, att mina ögon sitter
för tätt ihop, att jag är för kort, att mitt utseende inte är det
typiskt fina. Jag räknas inte som en skönhet. Under alla dessa år har
jag varit så nedtryckt i skorna som det går att vara och jag har
alltför många gånger känt att jag inte har något värde, att jag inte
är något, eller någon. Jag har känt mig livrädd. Rädd för att gå
utanför dörren. Rädd för att leva.

Oavsett hur mobbad jag än har varit, hur osäker jag än har varit så
har jag alltid varit som jag vill vara. Jag har alltid klätt mig i de
kläder jag tycker om, jag har alltid haft basker, eller olika mössor
för att jag tycker det är fina på mig. Hur mobbad jag än har blivit
för det. Det är jag stolt över. Jag är stolt över att jag har vågat
trots att jag har fått sota för de.

Alla dessa slag och kommentarer har följt med mig genom stora delar av
mitt liv. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte har påverkat mig,
att det inte har gjort mig svag för det har det. Det har gjort mig
osäker, dum mot mig själv och självkritisk i många situationer och
ibland spökar de fortfarande i bakhuvudet. Men när jag tänker efter så
har det också fått mig stark. Jag överlevde trots allt alla dessa år.
Det har fått mig att bli en ödmjuk människa. Det har också fått mig
att inse att små problem inte är så farliga då jag har varit med om så
mycket värre. Det har gett mig perspektiv. Man kan antingen välja att
gräva ner sig i det jobbiga eller växa med det. Jag har valt att växa.
Jag är så stolt över att jag står starkt på jorden även om jag är rädd
ibland. Jag är stolt över att jag är en stark tjej även om jag också
är förbannat skör. Jag är så stolt över att jag lever även om varje
dag har inslag av tvivel och rädslor. Jag är stolt över att alla slag,
elaka ord, alla ärr och hemska minnen har gjort mig till en blandning
av det starka och sköra, det svarta och vita, det rädda och modiga.
Jag är stolt över att jag insett att jag är jag och det är gott nog..

Vi pussas, kramas och står starka.

❤️

Regrets collect like old friends

Sen en tid tillbaka har jag känt att jag tappat mig själv. Jag har
färdats i en tunnel utan slut och sökt efter ljus men inte hittat ut.
Jag har vandrat som i ett vakum på en kravfylld väg utan att varken
veta ut eller in, vad jag heter eller vem jag är. Saker och ting har
gått på autopilot och jag har levt på genom ett skal utan att
egentligen orka bry mig värst mycket.

Idag har något rest sig inuti. Jag känner det så tydligt nu. Kanske en
värdighet för att jag vågade? En slags ny tydligare och djupare
självrespekt? En brytpunkt som kommer av att jag säger nej. Det är
inte alltid så lätt att vara tydlig. Inte när man är som jag som har
lätt för att älska hela världen. Jag älskar alltid för mycket och jag
faller alltid för djupt, för hårt och för fort. Aj vad det kan göra
ont. Då menar jag kring det mesta i livet. Jag är en tjej som lägger
så mycket värderingar i allt. Jag tänker om allt, överanalyserar tills
det är så analyserat att allt bara ligger i spillror framför mig.
Sådant ger mycket blåmärken men inga sår stannar förevigt. Bara dess
ärr och av dem blir man stark.

Jag är egentligen väldigt glad för mitt liv. För allt som rasat.
Fallit. Dignat ner som ett löv i håret eller splaschat som en
fågelskit i ansiktet. För allt jag tagit mig ifrån, för allt som nu
sakta faller på plats. Långsamt. Mjukt. Hårt. Det är mycket som
landar. Mycket jag förstår. Nu står jag med motljus i dörröppningen.
Jag är som typ på väg in. Utan förbehåll den här gången. Jag sänker
garden, läger mig ner och slutar kriga nu. Det är så förbannat skönt
den där dagen man slutar överleva, den där dagen man fattar att man
redan är framme förlängesedan räddad. Att man inte längre behöver föra
en kamp. Att det går bra att bara leva...

Där är jag nu. Min tanke är att hitta mig själv. Den där tjejen jag
tappade bort i vintermörkret. Stoppa det där kravfyllda vandrandet.
Leva i dagar utan prestation. Det är dags att bara vara jag. Att följa
mina brödsmulor och hitta hem..

Vi pussas, Kraamas och bara är..
❤️

At least I didn't fall and break my talent...

Har kollat på glee i några timmar nu. Kan inte sova. Konstigt
egentligen för en kvällströttis som jag. Har nog för mycket i huvudet
som vanligt. Det tar gärna över då. Liksom gör det svårt att somna.
När jag sluter mina ögon så händer antingen 1) jag sjunger 2) jag
säger åt mig själv att hålla tyst, 3) jag tänker någon underlig tanke
om egentligen ingenting, 4) jag säger åt mig själv att inte tänka
mer.. Jag ni fattar. En.Ond.Cirkel helt enkelt!

Men jag glee då. Har kollat cirka fyra avsnitt nu. Har sett den serien
så mycket, inte i närheten av hur mycket jag sett vänner, men det
närmar sig. Den är så fin på många sätt och jag älskar de budskap som
den sänder ut. Tillexempelt att man ska vara sig själv, stå upp för
det och vara stolt oavsett vad andra tycker och tänker om en. Att man
duger som man är. Det är fint tycker jag❤️

Nu släcker jag lampan och funderar vidare, förhoppningsvis hämtar John
Blund mig till drömmarnas land snart.

Vi pussas Kraamas och står upp för oss själva!

Att släppa taget!

Idag är kvällen då jag lägger mig ner och ger upp. Jag har tänkt
tanken flera gånger om dagen ganska länge nu men inte riktigt velat.
Jag vill egentligen inte nu heller men det är inte värt att vrida ut
och in på sig själv. Vissa saker här i livet är bara inte menade även
om det smärtar i hjärtat att inse de. Kanske är det först när man ger
upp som nya, fina saker kan komma. Kanske är det då som glädjen kommer
tillbaka. Jag hoppas det..

❤️

Fick du med allt? Ja då badar vi lite tycker jag!

1. Om du hade fått byta kön för en dag, vad hade du gjort?
Jag hade nog försöka att ligga med någon, endast för att se hur det
känns. Skulle se fram emot att pissa också, för det borde också kännas
lite annorlunda. Runka skulle jag också passa på att testa. Det verkar
vara en upplevelse.

2. Vad är det mest romantiska du har gjort?
Vet inte faktiskt. Jag är väldigt romantiskt av mig. Inte på det
sättet att jag måste göra storslagna saker men jag älskar de där lilla
som har
mening.. Att villkorslöst bry sig om någon är romantik för mig.

3. Vilken är din favoritplats i världen?
Jag är inte så världsvan och har inte besökt en massa länder, städer
heller för den delen så jag vet faktiskt inte. Kanske någonstans där
det finns äventyr och vatten! En Ö i Söderhavet låter som en plats för
Fia.

4. Du är en superhjälte - vilken är din superkraft?
Förmågan att veta A.L.L.T för då är ingenting omöjligt och man behöver
inte tvivla. Fia- den allvetande kanske. Mm det hade varit något.

5. Vad är dina bästa egenskaper..
Hjälp vad svårt eehhhm, Jag är rolig, snäll och ödmjuk då..

6. Har du lätt för att bli kär?
Jag har haft. Nu är jag lite mer försiktig även om det kanske inte
verkar så. Man måste vara rädd om det lilla hjärta man har..

7. Är du riktigt dålig på något?
Gå i klackar, säga nej och förmodligen mycket mer.

8. Är du riktigt bra på något?
Sjunga men då kanske man låter dryg..

10. Vilket var ditt favoritämne i gymnasiet?
Historia, svenska och idrott!

11. Vilken är din favoritfrukt?
Inte vet jag, bappelsin kanske. Får dock massa prickar av de,eh. Nej
förresten granatäpple. NAM!!

12. Vilka är dina sämsta egenskaper?
Att jag är expert på att tänka lite föör mycket. Överanalysera liksom.
Jag är också expert på att fråga fraserna "är du sur?" Eller "har jag
gjort något" precis som att allt som kan hända skulle bero på mig.
Haha komiskt ändå och sen är jag väldigt mycket expert på att
"överbry" mig när jag fattar tycke för någon.

13. Vad är du rädd för?
Bli övergiven, Mörker och drömmar.. Mina drömmar är onda..

14. Din favoritkaraktär ur en serie?
Ross i vänner är en favorit..


15. Vad för sorts personer faller du för?
Den roliga, charmiga och mysiga typen! Jag älskar när någon får mig
att skratta helatiden. Den som inte själv vet hur fin den faktiskt
är.. Älskar någon som tränar eller brinner för något väldigt mycket.
Det är sexigt!

16. Var vill du åka just nu?
Till ett varmt och mysigt land. Kanske en liten ö i Söderhavet. Ligga
på en madrass och guppa runt på vågorna hade inte varit alls fel nu.
Helst ett hajfritt sådant för med min tur hade jag förmodligen slukats
hel eller åtminstone blivit av med ett ben..

17. Vad gör dig ledsen? Människor som struntar i en utan anledning
eller för att man plötsligt inte passar. Oärlighet. Det gör mig
ledsen.


18. Vad tycker du är fult?
Det kliar i hela kroppen av irritation och obehag när jag ser någon gå
runt med flipflop-skor eller vad det heter. Sen är tjejer som måste
göra en ankposé på varje bild är i särklass det fulaste som finns OCH
människor som skryter om hur bra de ser ut! Sjukt osexigt!!!

19. Vad är det bästa med dig?
Att jag vågar vara naturlig och inte något överdrivet. Folk tycker jag
är tråkig många gånger tex för att jag inte dricker alkohol men jag
känner att man nog måste ha stora problem med sig själv om man inte
kan acceptera en sådan sak.

20. Har Du utövat någon sport?
Ja fotboll i fyra år, även gymnastik under en period. Kan man dock
inte tro idag då jag är mer stel än en 80-årig kärring!

21. Hur lång är du?
157 cm, en Kortis och långt under medel men om jag skulle bo i typ
Kina då skulle jag vara lång :)

22. Är du beroende av något?
Träning, kärlek och omtänksamhet

23. Har du något riktigt bra husmorstips?
Jajamensan det har jag. Om man som jag, flera gånger i veckan, bränner
vid en kastrull. Då tar man fram ett lock och en burk bakpulver,
sätter kranen på det varmaste, spolar en stund. Sen när vattnet är
HETT så fyller man botten och häller i bakpulver och på med locket.
Hoppsan hejsan vad de fräter men en ren och fin kastrull får man. Det
är jag och MacGyver ;)

24. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
Min rumpa, en vattenflaska, en kudde! Det är vad jag når..

25. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
Jag kan sitta på huk med händerna bakom ryggen, böja mig fram och
plocka upp en tändsticksask med munnen. Emma som lärt mig de :) Det
kanske låter lätt med prova så ser ni att vi som kan är supergrymma
människor. Just sayin'

26. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Vad gör du här, har du satt dig på fel buss igen??

Puss, kram och kärlek!

Försökte knö ner min lilla rumpa i dessa jeansshorts tidigare idag. De
gick knappt över rumpestumpen vilket betyder att jag fått muskler och
lite mer kurvor. Yeey!!
Synd på så fina shorts men äsch jag är lycklig ändå. Träning och mat
är likamed kärlek för mig ❤️

Nu tänker jag glömma och gå vidare. Jag blir lyckligare så!

Puss, kram och kärlek ❤️