Never thought that I was weak, always thought I could get hurt pretty bad, still get up on my own two feet...

Stanna kvar, stanna kvar någon minut. Jag har något att säga. Jag såg det inte komma, ingen varning. Det förändrades så snabbt. Jag försöker le men jag har inte råd. Det kostar för mycket. Jag kan inte lova någonting längre. Jag kunde ha varit så mycket men det kommer aldrig vara tillräckligt. Nu vet jag att jag förlorade för väldigt längesedan och kanske förlorade ni mig också. Jag försöker skrika för att allt ska lätta men det händer inget. Brända lungor, en bitter smak. Ljuset bleknar och dagen slutar. Idag har jag inte varit stor.